Frukost och föredrag med Pontus Schultz
Cirka 40 stycken från bl a Entreprenörshuset, Företagarna och andra entreprenörsnätverk på Lidingö samlades tidigt på morgonen 21 april på Lidingö Sjövilla för att lyssna på Pontus Schultz. Och för att mingla, knyta kontakter samt att bli inspirerade i sitt entreprenörskap. Dagisstrul och krockande bilar i Stockholm City gjorde dock att Pontus inte kunde komma över bron denna dag. Så vi snabbspolar två veckor framåt istället....

Cirka 50 stycken från bl a Entreprenörshuset, Företagarna och andra entreprenörsnätverk på Lidingö samlades tidigt på morgonen 5 maj för att lyssna på Pontus Schultz. Och för att mingla, knyta kontakter samt att bli inspirerade i sitt entreprenörskap. Denna soliga och sköna majdag blev det just så... intressant, tankeväckande och givande.

Som chefredaktör på Veckans Affärer, sedan 2006, och som notorisk tidningsentreprenör inom finans och media har Pontus fått tillfälle att möta flertalet av Sveriges stora näringslivspersonligheter och mängder med vanliga och ovanliga svenskar. Genom sitt flitiga skrivande av krönikor (VA och Stockholm City) har han även bevisat att han kan formulera sig kort och tankvärt om konjunkturer, kapitalism och annat mer eller mindre mänskligt beteende. Och finanskrisen var naturligtvis ett ämne som dök upp under det mer än timslånga föredraget. Här får du ett bearbetat sammandrag av vad Pontus sade:

Kris? Vilken kris?
"Dagens kris är den snabbaste förändring som någonsin skett", hävdade Pontus. "Den första september 08 hade vi på Veckans Affärer på löpet: Så kom finanskrisen till Sverige. Det var de första spaltmetrarna om finanskrisen och då hade vi en animerad diskussion på redaktionen om vi tagit i för hårt i rubriken på omslaget. I samma tidning varnade vi även för att Swedbank skulle komma att tvingas till nyemission, ett påstående som vi fick mycket kritik för då... Nu vet vi. Att bubblor spricker är inget nytt fenomen, men dettta är inte en bubbla. Denna gång handlar det om en fundamental obalans i ekonomin. Denna gång kommer inte ekonomin att komma tillbaka - åtminstone inte till den punkt där den befann sig i innan allt exploderade. Vad det blir nu är inte helt säkert. Men, jag är säker på att om vi tittar tillbaks om 10 år så kommer vi att se att idag var en brytpunkt. Allt vi säger och gör nu kommer att skapa det som komma skall - vad det nu blir.."

"Lågkonjunkturer i sig är en naturlig del av näringslivets kretslopp. Den stora faran med lågkonjunkturer är dock att alla "går ner sig". Allt mod och alla visioner försvinner. Och när det inte finns mod eller visioner uppstår istället psykoser och hjärnspöken. Vi stänger in oss i våra borgar, drar upp vindbryggorna och hoppas att trollen ska försvinna. Istället för att lyfta blicken och se vad som finns att plocka upp bland skärvorna. En lågkonkunktur kan faktiskt bli en nystart. FIAT är ett bra exempel, just nu åker de runt på den globala bilmarknaden och ser vad som finns att exploatera och bygga upp. Vilken väg vill man välja?"

Pontus tog även upp en annan intressant vinkel när han berättade om ett forskarteam som undersökte om människor är födda med tur eller inte. Självklart visade det sig vara självuppfyllande. De som ansågs sig vara otursförföljda tolkade varje uppgift och situation som ett bevis på att de verkligen var otursförföljda. Och de som ansåg sig ha tur tolkade samma sak på ett helt annat sätt - att de hade tur! På samma sätt har alla journalister och statistiker ett ansvar för hur de tolkar en situation och vad de säger. Och vilken synvinkel de väljer.

"Vad jag gillar med kriser är möjligheten till förändringar; att slå sönder gamla monopol, utmana etablerade marknader och skapa enorma nya möjligheter för den som vågar – och framför allt – den som klarar att slita blicken från skuggorna i skogsbrynet."

Allt kan förändras
"Idag finns det många trender som rör sig under horisonten", fortsatte Pontus. "En av de intressantaste är de olika strukturförändringar som pågår. Och den viktigaste av dem är kanske den från kollektiv till individualism, eller snarar den kollektiva individualismen. Samtidigt leder det också till ett skifte till en kunskapsekonomi. Med en maktförskjutning från kapital till individ. Med mindre fokus på råvaror och produktion, mer fokus på design och nätverk. Just därför blir samarbeten och kluster blir extremt viktiga. Att starta ett nytt företag kräver inte längre några större resurser. Det som finns innanför pannbenet blir viktigare än det som finns i plånboken. Idag räcker det med tre personer för att förändra världen".

"Just media har den senaste tiden haft en otrolig och total strukturförändring av samma anledningar. Vi trodde att vår framgång berodde på att vi var bra på att berätta historier. Men egentligen så bygger det på distributionsmonopol. Nu har distributionskostnaden har nu sjunkit till nästan noll, alla nå alla via digitala plattformar. Vad blir då tidningens roll? Var ska de tjäna pengar?"!

"Detta fenomen leder också till att saker och ting snabbt kan få ett betydligt större genomslag. För 15 eller 20 år sedan hade SEB-affären antagligen bara lett till att några enstaka personer indignerat ringt upp det lokala kontoret och bett om att byta bank. Idag så svarar 10 000 på en enkät i Veckans Affärer och 97% av dem kunde tänka sig att byta bank. Och alla 10 000 kunde se resultatet av omröstningen. Och så även SEB och deras konkurrenter. Tekniken har skapat en digital mobb (fast som ändå är individualistisk) som kan synas och påverka. Folk twittrar, bloggar och kommunicerar med varandra. Det blir ett samtal istället för en envägskommunikation som det var förut". Och samtal är alltid en bra början om man vill förändra något.

Ett skrämmande stabilt näringsliv
"Om man studerar topp 20 av Sveriges 500 största företag så har listan varit skrämmande stabil de senaste decennierna. På 20 år har det tillkommit tre nya. Vilket antagligen är den lägsta siffran i hela världen. Inte nog med det. Samma sak gäller för resten av 500-listan också. Varför?

Ett av skälen är att vi är ett litet land. Det finns ett begränsat antal aktörer på kapitalmarknaden. Och uppfinningar eller innovatörer blir av tradition uppköpta av storbolag. När vi gjorde en enkät om varför folk läste VA och vad tecknen på framgång var fick vi reda på följande: Framgång var att vara VD på börsbolag, eller i styrelsen på börsbolag. Eller något av detta i ett företag som är på väg mot börsen.

"En fördel med kriser är att de kan bryta gamla strukturer. Vi har en kultur där entreprenörskap och risktagande inte är helt accepterat. Och framför är det inte accepterat ratt misslyckas. Förra IT-bubblan var ett exempel på en tid då entreprenörsandan plötsligt var inne. Jag hade många kompisar som enligt den gamla modellen var predestinerade att bli effektiva tjänstemän men som i enlighet med tidsandan faktiskt lyckades med att både skapa och driva egna företag."

"Men svenska storföretag är fortfarande i sin egna och slutna värld. Med folk som tänker lika, som har samma bakgrund och samma värderingar. 2007 skrev jag om näringslivets revansch. Då, 5 1/2 år efter Enron och WorldCom var direktörerna hjältar återigen. Nu gäller det att ta hand om detta ... och det gjorde de inte. I krönikan skrev jag: "Svenska direktörer och ägare står vid en korsning, ett val som görs nu, men som syns om 12-24 månader när vi med allra största säkerhet fått den sättning i marknaden som måste komma förr eller senare. Att använda förtroendet till att ge näringslivet och kapitalismen en tydligare roll i samhällsdebatten och det formande av Folkhemmet 2.0 som pågår. Eller i skydd av rekordvinster och börsboom belöna sig med optioner, bonusar och rekordlöner som i perspektiv av en framtida inbromsning kommer att väcka samma debatter som i Skandia och ABB". "Och i torsdagfs, foortsatte Pontus, "torsdags möttes Leif Johansson av burop när han försökte hålla tal från ett lastbilsflak i fabriken, och senare på dagen tågade arbetarna och lämnade över protestlistor. Facket kunde inte begripa att Volvo betalade ut fyra miljarder i aktieutdelning samtidigt som man varslar. Och Leif Johansson kunde tydligen inte förstå varför arbetarna protesterade."

Idag närmar sig näringsliv och samhälle sig mer och mer. Och Veckans Affärer är en del av både näringslivet och samhället.

Att agera för förändring
Veckans Affärer har länge arbetat med att såväl spegla och förändra svenskt företagande. De delar ut bland annat ut ett hållbarhetspris (Årets gröna kapitalist), de har även ett pris för innovativa personer och företag som är föregångare inom den sociala kapitalismen och premierar ett socialt ansvarstagande och entreprenörskap samt även för kvinnligt företagande. Och de har till exempel även event för Supertalanger och ett innovationspris. "Idag skriver vi om makoekonomi och storföretag; och det går som bekant åt helvete just nu. Men på lägre nivå går det fortfarande bra på många ställen i Sverige. Idag finns det få framgångsbilder för entreprenörer. Kamprad samt H&M är välbekanta symboler för alla - men sedan tar det stopp. Entreprenörskap är en livsstil. Det är mer än att driva företag. Idag handlar det om nya värderingar, med ansvarstagande och möjlighet att själv kunna styra sitt liv. Det vill vi föra fram. Svensk affärspress har traditionellt varit usel på att skriva framgångshistorier". Och det är precis vad vi behöver nu. Mer framgångar som fler kan inspireras av.

Läs Pontus blogg